Den 22 maj fick jag ett samtal. Ett samtal jag visste jag nån gång skulle få men aldrig riktigt satt det i realitet. Det var min far, som sa: - ”Hej Mathias, det är så att Anne har kommit in på sjukhus och läkarna har konstaterat att hon har cancer. Det är långt gången leukemi” Jag svarade på en gång: -”När kan man besöka?” Jag fick våning, avdelning och rum. Och efter det ringde jag upp min bror, Nicklas. Den av mina två bröder som jag faktiskt har kontakt med fortfarande. Varför då undrar ni? Jo, för ca 11 år sedan lämnade jag Jehovas Vittnen bakom mig. Och i och med det så betraktas man som död. För ALLA! För vänner. För barndomskompisar. För släktingar. För ens allra bästa vänner. För ens familj. För ens föräldrar. Du står där. Helt själv. Och med detta i åtanke,så hade min mor redan ”dött” för mig. Redan då. Även fast att hon fortfarande levde. Men denna gången, med detta samtalet var det annorlunda. Denna gången var det definitivt. Det skulle aldrig mer finnas en möjlighet för att ”råka” kunna ses igen. Anne, mamma, har alltid varit den med känslor i familjen. Hon har alltid varit den varma personen. Den personen jag är mest lik. Även om man har fått jobba mycket på sin inre människa under åren som gått. Nu började en otalig mängd resor fram o tillbaka till Mariestad för att hälsa på. För att prata minnen. För att skratta ihop. För att få alla hennes frågor som hon samlat på sig under åren utan att vi setts. För att få se värmen i hennes ögon. För att få vara i samma rum som sin….MAMMA! Dom efterföljande veckorna kom vi närmare varandra än vad vi nånsin varit på 40 år. Och likaså bands också min och min brors relation samman ännu starkare eftersom vi hade varandra i detta. Han lämnade nämligen religionen för ca 30 år sedan. Mamma o jag fick många fina stunder tillsammans på sjukhuset och man fick tid på sig att uttrycka dom känslor som man aldrig uttryckt. Som att bara säga JAG ÄLSKAR DIG till exempel. Något som aldrig sagts i hemmet när jag var liten. Men som man nu kunde se in i hennes ögon, se värmen, och höra orden. Och KÄNNA att det kom från hjärtat. Den 21 juni somnade hon in. Alltid älskad❤️ - @the_spark_man